Autumn Heart

I gaze upon an Autumn tree –

It’s dying limbs falling numb.

Whole becomes half

In the second of a season.

 

The Autumn tree’s crying sap

Down the dark brown bark.

Like losing someone loved –

It’s deeply sorry to the roots.

 

Lonley among thousands

In the deepest of forests.

Amputated but strong

The Autumn tree keeps fighting until spring.


Fields of flowers

There is a flower

withering in the forest.

Past are the days of glory

and wonder.

When it bloomed in all its colours

in fields of flowers.

Left is nothing but a faded memory

and a deep-red, dying flower.


Ljus II

Ett litet ljus av stearin.
Ensamt mot mörkret.
Det kämpar tappert
för att inte slockna
och dö.

En enveten styrka.
Envist kämpandes.
Mot alla odds,
mot allt ont,
för liv.

Ok

Ett ok på mina axlar.
Bördan är tung,
vikten ojämn.
Jag släpar utan att kunna släppa taget.
Det trycker ned mig.
Tynger mig.
Krossar mig.

Stenarna i mina hinkar
är för många.
Mer än min kropp klarar.
Min rygg går av.
Bryts i mitten av all tyngd.
Tynger mig.
Krossar mig.

Porslindocka

Jag höll den i min hand.
En vacker porslindocka.
Klarblå ögon och ett glittrande leende.
Den föll till marken.
Gick sönder.
En skör docka i tunn porslin.
Tårar.
Kan inte hejda dem.
Förlåt.
Du trasiga, vackra, docka.

Tillbaka...

Startat sidan igen


Gåta

Jag misslyckas med allt jag gör.
Oavsett hur jag är möts jag med förakt.
Jag har gett upp hoppet om mänskligheten.
Allting känns meningslöst för mig.
Vad är jag?

Mygga

Du sticks.
Suger mitt blod ur mig.
Du stjäl min livskraft och tar min ork.
Jag förmår mig inte längre göra motstånd.
Tro inte att jag inte bryr mig.
Min kraft räcker bara inte till för att slå til dig.
Jag hör dig surra, känner din närvaro.
Men trots det kan jag inget göra.

Ballong

Min ballong sprack.
Jag höll den i famnen allt för hårt,
nu har den spruckit.
Jag vill inte ha en ny.
Det blir aldrig densamma.

Haiku

Dag i gråskala.
Inga färger synnes till.
Regnet vräker ned.

Kamin

Kaminens eld har slocknat.
Inte ens glöd är kvar.
Askan ligger som ett färglöst täcke över dess inre.
Jag försöker tända den men lyckas ej.
Veden är sur, tändstickorna slut.
I asken ligger endast brända stumpar.
Har någon en tändsticka och lite ved?
Jag behöver tända min kamin.


Fina ord

Det finns inga fina ord kvar.
Inga för att beskriva mina känslor.
Jag har slut på de.
Nu är det bara jag och mina känslor.
Nakna står vi öga mot öga mot varandra.
Inga metaforer, inga anaforer, inga epiforer.
Bara du, jag och min bundsförvant humorn.

Ensamhetens träsk

Så var det med det...
Jag tänker inte gråta...
Inte känna efter...

Jag tar ett steg djupare ned i ensamhetens träsk.

Bara sådär...
Så mycket och allt är över...
Slut...

Jag traskar vidare på min ensamma vandring.

Fjärilen

En fjäril flög in genom mitt fönster.
Färger granna likt regnbågen.
Med graciösa rörelser dansade den fram
genom den lätta brisen
för att sedan flyga ut och försvinna.
Lämnade mig med minnet
och en längtan efter att se den igen.

Ärrad

Min kropp är full av ärr.
Små, runda ärrbildningar
från alla skott jag tagit.
Alla gånger något stått med en pistol mot min kropp.
Tryckt på avtryckaren så att blodet sprutade.
Mitt hjärta är sönderskjutet.
Inget blod finns kvar.
Jag är tömd och ändå lever jag.
Du får aldrig veta hur många kulor jag tagit för dig.
Inget syns, ingen vet...


RSS 2.0